Vad är DATLAS?

LASER

Processövervakning

Höghastighetsfilmning

Svetscase

Publikationer

Länkar

 

 

 

 

 

    

 

Säkerhet och miljö vid laserbearbetning

I detta kapitel berörs de vanligaste arbetsmiljöfaktorerna i verkstadsindustrin; ljus, ljud, temperatur smuts och luft

Ljus

Ljusförhållandena vid en laserbearbetningsstation kan ordnas tillfredsställande med dagsljus eller belysning, men till skillnaden mot normal verkstadsmiljö tillkommer även osynlig ljusstrålning från laserutrustningen som kan utgöra en skaderisk. Laserbearbetning är därför normalt kringgärdad med särskilda skyddsbestämmelser vilka utformats efter de olika typer av laser och lasersystem som kan vara aktuella.

Laserklasser

En grundsten i skyddsbestämmelserna är indelningen i laserklasser efter deras farlighet enligt svenska och europeiska standarden SS-EN 60 825-1; tabell 1

 

Tabell 1. Laserklassning enligt SS-EN-60 825-1

Laserklass

Beskrivning

Klass 1

Strålen är ofarlig

Klass 1M

Stålen kan vara farlig om den betraktas genom optiskt instrument

Klass 2

Vid normal blinkreflex är strålen ofarlig. Klass 2 innefattar endast lasrar med synligt ljus

Klass 2M

Stålen kan vara farlig om den betraktas genom optiskt instrument. Klass 2M innefattar endast lasrar med synligt ljus

Klass 3R

Strålen är farlig, men risken att skadas är mindre än för klass 3B lasrar.

Klass 3B

Strålen är farlig

Klass 4

Strålen och diffusa reflexer är farlig

 

Klassning av lasrar görs av SSI (Statens strålskyddsinstitut) och grundar sig på den åtkomliga strålningen vid normal drift.

Laserbearbetningssystem tillhör normalt klass 1 eller 4. Ett bearbetningssystem som hamnar i klass 1 har bearbetningsområdet skärmat vid bearbetningen och ingen skadlig strålning kommer ut till omgivningen. Någon speciell skyddsåtgärd behöver inte vidtas vid drift. Då ett bearbetningssystem hamnar i klass 4 måste ett antal åtgärder vidtagas för att undvika skaderisker.

Skyddsåtgärder

Lasrarna är, beroende på vilken laserklass de tillhör, försedda med olika säkerhets- och skyddsanordningar. Dessa anordningar räcker inte till för att ge helt tillfredsställande säkerhet för den som hanterar lasern, eller för personer i omgivningen, eftersom laserstrålen vid alla lasrar utom de som tillhör klass 1 kan åstadkomma personskador. I de högre klasserna är risken för allvarlig skada mycket stor om laserstrålen eller diffusa reflexer (Klass 4) träffar ögonen. Vid lasrar med hög medeleffekt är risken också stor för brännskador på andra kroppsdelar. Det är därför nödvändigt att laseranvändaren iakttar stor försiktighet och vidtar föreskrivna skyddsåtgärder framför allt användande av skyddsglasögon.

 

Statens strålskyddsinstitut SSI, föreskriver (SSI FS 1993:1) att lasrar skall vara utformade, klassificerade och märkta enligt SS-EN-60 825-1. Även Arbetsmiljöverket (f.d. Arbetarskyddsstyrelsen) har i sina föreskrifter, (AFS 1994:8), föreskrivit ett antal allmänna skyddsåtgärder och gränser för Maximalt Tillåten Exponering (MTE) vid arbete med laser.

 

Ljud

Ett av verkstadsindustrins största arbetsmiljöproblem är buller. Laserbearbetning är jämfört med andra bearbetningsmetoder (t ex plåtstansning) i det närmaste helt bullerfri och samtal kan föras med normal röststyrka. Det buller som kan förekomma hänförs till verksamheten runt arbetsstationen t ex. materialhantering, plåttransporter mm.

 

Temperatur

För att säkerställa måttoleranser hos produkterna bör laserutrustningen placeras i normal rumstemperatur och dragfritt d.v.s. inte i närheten av portar som öppnas regelbundet.

På plussidan kan även nämnas här att laserutrustningen avger största delen av tillförd energi i form av värme som måste transporteras bort i speciell kylutrustning. Den bortförda värmen t.ex. från en skärlaser kan uppgå till ca 10-40 kW, och den kan "återanvändas" för lokaluppvärmning eller förvärmning av tilluft till lokalen.

 

Gaser och stoft

En påtaglig riskfaktor på både kort och lång sikt är långvarig exponering för de gaser, rök och stoftpartiklar som bildas vid laserbearbetning. Skärning av t ex en del plastmaterial kan ge upphov till giftiga och korrosiva gaser och även skärning och svetsning av metaller ger upphov till metallångor och fina stoftpartiklar (< 5 µm) som kan utgöra hälsorisker. Det är därför av väsentlig betydelse för arbetsmiljön att anläggning för utsugning och avskiljning av stoft och gasformiga ämnen anordnas för laserarbetsstationen. Erfarenheter av hur dessa problem kan lösas finns hos leverantörer av lasersystem och ventilationsutrustning och hos befintliga laseranvändare.

 

Övrigt

Förutom de ovan beskrivna arbetsmiljöfaktorerna direkt förknippade med laser så förekommer även, liksom vid all annan industriverksamhet, andra risker för personskador och ohälsa. Den främsta risken är relaterad till det elektriska systemet. I högeffektlasrar finns oftast ett högspänningssystem på > 2000 V och givetvis även 380/220 V system. Operatörer, arbetsledning och övrig driftspersonal måste därför informeras om de risker som är förknippade med det elektriska systemet.

 

 

 

Frågor skickas till: Hans